Skolavslutning och lite annat

Fanny är ute och leker med en kompis, Viljam och Mathias är på tennisen och jag stjäl mig lite egentid och bloggar lite :-) Dagen börjar lida mot sitt slut och vi har hunnit med massor idag.

Dagen började tidigt, med förberedelser för dagens skolavslutning. Det skulle duschas och stylas, hår skulle våfflas och fixas, kläder skulle strykas och fikakorgen skulle packas.  Viljam gick till skolan med sina kompisar och maken till snygg kille kan ni bara föreställa er :-) Mathias, Fanny, Milo och jag kom efter,  och vi var faktiskt så förutseende och tog med bilen och parkerade under ett stort och skuggigt träd, så att Milo kunde få krypa in i sin bur när det blev lite för mycket.

Sedan bar det av till skolgården och barnen hade en superfin avslutning, men sång och musik.Flaggan hissades till en finfin fanfar, följt av nationalsången och flera andra mysiga sommarsånger. De avgående sjätteklassarna står som värdar och sjunger och spexar lite extra. De är så duktiga! Det blev en hel del tårar och skratt :-) Milo satt i min famn nästa hela tiden och skötte sig som vanligt exemplariskt!

På Öjaby skola har vi en fin tradition, där alla klasser, årskurs F-6, träffas på en närliggande bandybana (där vi för övrigt brukar träna med Milo) på ett hejdundrade tårtkalas. Representanter från alla klasser bakar tårtor så det räcker till barn, fröknar, föräldrar, släkt och vänner och det är MYCKET uppskattat.

I killarnas klass har vi dessutom skapat en egen tradition, där vi är ca 6-7 familjer som fortsätter på bandybanan med lunchgrillning och bad. I dag rusade tiden iväg och klockan hann bli halv tre innan vi var hemma igen. Men såå mysigt, säger jag bara! Måste ju förstås berätta att Milo hängde med och busade en stund han med :-) Idag var han så bra med alla barnen och lät dem klappa honom utan nafs :-) Det märks dock att det tar på hans krafter med alla människor och allt ståhej, så han har sovit många timmar i bilen med. Han trivs så bra i bilen!!

Efter avslutning och sol och bad var det dags för Fannys ridskola. Jag har ju varit lite dålig på att skriva om det och har inte visat några bilder, så idag tog jag med mig kameran och fotade henne en del. Milo var också med i stallet och han verkade trivas bland alla dofter och hästar :-)

Fanny på favoriten Pretty Rose, "Rosa"

Fanny har verkligen hittat rätt! En tjej som är så tokig i djur ska ju hålla på med djur! Hon älskar att pyssla med hästarna och tycker att lektionerna går alldeles för snabbt. Jag ser fram emot att vara med henne i stallet framöver, för jag trivs också så bra där. Blir helt lugn i kroppen, liksom. Det är härligt :-)

Ja, nu lite särskilt om allas vår älskling, godingen Milo. Han har ju hunnit bli 12 veckor!! Igår var vi hos veterinären och fick vaccinationen. Det gick alldeles galant. Tror knappt han märkte sticket?! Fick veta att det även var bra med avmaskning, så det köpte jag på apoteket och gav honom idag. Av veterinären fick vi en "dental stick" och den älskade han verkligen! Ska köpa på mig några sådana, för de fungerar dessutom väldigt avledande när han blir lite för uppstirrad.

Fanny och jag försökte oss på 12-veckorsbilder igår, och ja, det gick väl sådär... :-) Här ser ni resultatet:

Eh, här var det något som saknades... :-)

Hihi...

:-)

Milo tycker det är så spännande med våra stora fönster :-) Han sitter och står gärna och tittar ut på allt och alla som går förbi. Det kan vara bilar, cyklar, hästar, hundar, barn m.m.

Fanny älskar sin nya vän, nästan alltid. ;-) Inte när hon ska sova och han flyger på henne och vill busa, men nästan alltid annars. :-)

Milo älskar mycket, bl.a. gräs...

I morgon kommer min kära faster Inga-Greta och hälsar på och det ska bli så kul! Hoppas vi kan ta lite fina uppställningsbilder då!

Tack och hej för denna gången, hälsar vi alla med denna avslutande bild :-)

Hemma igen

Äntligen är det min tur igen att vara hemma. Det skulle vara lyxigt att ha det så jämt, jobba en vecka, ledig en vecka :-)

De senaste dagarna har vi haft lugna hemmadagar och det känns skönt och behövligt. Vi har strollat gräsmattan, plockat ogräs, fixat med nya hyllor i tvättstugan och faktiskt bara "varit" några timmar med :-) Fanny och jag var en tur på hundklubben i lördags och busade med Milo. Han älskar att vara där och springa och leka vid agilityhindren. Hade inte tänkt att det var något för oss, men vi får kanske tänka om :-) Har ju världens bästa sys som typ är världsmästare på det (i mina ögon i alla fall :-)), så jag skulle ha en bra lärare. Vi får se vad det blir.

Efter ett litet missförstånd mellan mig och min älskade man, visade det sig att vi båda två hade lovat bort oss på jobbet igår... Hm, inte bra. Tur man har världens bästa hund då! Han fick följa med mig. Vi körde 05.30 hemifrån (Milo sov...) Jag hann jobba till 09.30, innan han vaknade. Hade parkerat bilen precis utanför mitt fönster i skön svalkande skugga :-) Då gick vi en kort busprommis, Milo fick hälsa på mina jobbarkompisar och sedan äta och dricka förstås. Sedan in i bilen igen och sov ytterligare två timmar, till det var dags för lunch och en lite längre busstund. Vid 13 somnade han i bilen igen och sov till 15, då vi åkte hem. Jag är så imponerad över honom och hur anpassbar han är!! Världens bästa Milo!!

Eftermiddagen igår bjöd på desto mer aktiviteter. Vi åkte nämligen till Fannys förskola, där vi hade avslutningsfest. Fattar ni att vår lilla tjej ska börja skolan!!?! Vi hade en mysig kväll, med grillning, tipsrunda, sång och lek. Det var sannerligen en utmaning för Milo med, för det var många barn och vuxna som var intresserade av honom. Med tanke på hans bitande hade jag största respekt inför alla barnhänder, men det gick bra :-) Dessutom lockades han av grillade hamburgare och korv... Snacka om social träning!! Han höll ut en dryg timme, sedan somnade han gott på filten :-) Bara det, bland alla springande och lekande barn! :-) Är så ledsen att jag glömde kameran, men jag hoppas jag kan få ta del av alla de kort som alla andra tog...

Bjuder i stället på ett par andra kort från ett av många möten mellan våra älskade marsvin, Maja och Teddie, och Milo. :-) Milo har fortfarande inte riktigt kommit underfund med de små. Han är nyfiken, men samtidigt avvaktande. Marsvinen däremot, och framför allt Teddie, är hur kaxiga som helst. Vet inte om de känner att de sitter i tryggt förvar, annars hade de nog inte varit så tuffa. :-)

Ska försöka vara duktig och ta med kameran på denna veckans alla upptåg, med klassfest, skolavslutning m.m. :-)

Kram från mig

Välkommen Wilma

Måste bara få berätta att vi har fått en ny liten tjej till familjen :-) Denna gång är det min bror Janne och flickvännen Elin i Visby som fått en söt och go liten tjej, Wilma. Hon föddes i onsdags och hela lilla familjen mår så bra! Stort grattis från en stolt faster, farbror och kusinerna.

Söta Wilma

Vi längtar till vi får komma och hälsa på er!!

Rapport från husse

Så var det då äntligen dags för mig,

husse a.k.a. (also known as) Mathias att ta till orda i denna blogg. Har kommit på mig oräkneliga gånger med att ”blogga” om olika händelser i vår vardag, men då endast i tanken så här är nu min debut på denna blogg med tangenternas hjälp. Med en liten valp i hemmet så bjuds det upp till så många lustiga och otänkliga händelser som alla på sitt sätt är värda en omskrivning på denna blogg, men då skulle jag och Ann-Eva inte ha tid till annat än att sitta framför datorn… :-)

Efter att få ha gått i Milos spår denna veckan slås man av ett antal saker, utöver det faktum att han redan nu är en mycket omtyckt och fullvärdig medlem av vår familj. Då vanlig skolrutin fortfarande gäller denna veckan, har reveljen gått ca 06.30 med att väcka Viljam och Fanny. Detta hjälper Milo gärna till med genom att glatt hoppa upp i deras sängar och överösa de med pussar och vädjan om lite bus om pussarna inte skulle råka väcka lillhusse och lillmatte. Sedan är dags för morgontoaletten för Milos del, vilken brukar klaras av snabbt och enkelt i en för Milo välkänd buske utanför tomten. Om Milo har ro och tid och om vädrets makter tillåter (dvs. regn göre sig icke besvär) sitter han kvar en stund och lyssnar på alla djur- och insektsljuden som kommer från naturtomten bakom vår tomt. Det har hänt att en och annan humla strukit med på kuppen, för de låter så himla kul och man måste ju provsmaka sånt, eller hur??!… :-)

Milos buskage

Ni kanske kan gissa vem som gott här, ”-hallå, det regnar ju…!”

”-Husse, kan vi inte gå in, det är ju blött ute och så regnar det med, usch…!”

När morgontoaletten är avklarad så möter vi upp barnen i köket och det är dags för frukost till hela gänget inklusive Milo. Morgonaptiten är det inget fel på heller, han äter glatt det som bjuds för att sedan leta upp närmsta sko eller klädesplagg man kan slänga runt och bita på… Om vi backar bandet till ätningen så tränar vi Milo på att invänta vårt ”Varsågod!” innan han får gå fram till matskålen och äter. Det börjar arta sig riktigt bra nu, han börjar förstå vad det hela går ut på och han sitter vackert på alla fyra och tittar på oss vädjande och undrande på när vi ska säga det magiska ordet. Ja, otaliga repetitioner och omtagningar har det blivit, men ingen riktigt bra film klarar sig utan just detta, så vi fortsätter enträget på med denna övning.

Efter maten har barnen gjort sig i ordning och vi har följt med de till skolan. En promenad på ca 1,5 km tur- och retur. Denna promenad brukar göra gott och när vi kommit hem har Milo gått och lagt sig i sin canvasbur för en lång välbehövd tupplur.

Milo sover på det svalkande golvet i hallen.

Förmiddagarna har vi tillbringat såväl hemma som utomhus, där utflykter till hundrastgården i stan och skogspartiet bakom vårt bostadsområde har varvats om vartannat. Sedan har vi mött upp barnen hemma efter skolan för mer bus och diverse aktiviteter. I tisdags var vi på en badplats med hundkompisen Wilma som är tokig i att bada… Milo vill gärna vara med men har ju fattat sedan förra doppet att det är lite för kallt för att riktigt hoppa i och ha kul. Milo lade sig beredd att möta Wilma när hon kom upp efter sin simtur på stranden istället. :-)

Igår var Fanny, Viljam och jag med på Fannys ridskola och då passade Milo på att sova i bilen så att jag kunde hjälpa Fanny med att förbereda Rose, den häst hon skulle ha vid detta ridpass. Fanny red med ett soligt leende hela ridpasset, det bekymrade henne inte det minsta att hon hela ridlektionen skulle jobba med att stå upp i stigbyglarna för att försöka hitta den rätta balansen i såväl skritt, trav som över diverse hinder på banan, något som alla som provat på det vet är jättejobbigt! Även jag fick mig ett lätt träningspass springandes bredvid Rose i en bitvis vattensjuk utepaddock hela passet. Vad gör man inte för sina barn? Till saken hör att jag efter min militärtjänstgöring som avklarades 1995, precis återhämtat mig från mina uteturer till häst i kronans tjänst. Hmm, ångrar inte en minut mitt val i lumpen, men drar mig lätt till minnes alla våra ridturer på Gärdet i Stockholm med skräckblandad förtjusning.

För att återgå till vår lille nya familjemedlem så har vi kort och gott fått en riktigt foglig och go livskamrat. Han tvekar inte det minsta att åka med på alla våra upptänkliga resor med bilen. Han finner sig lätt och gottar sig riktigt under sina filtar i sin resebur i bagaget. Milo har förutom långresan hem från Uddevalla redan hunnit åka till Vetlanda tre dagar i rad för hänga med och heja på Viljam när han spelade en uteturnering där förra helgen samt alla turer till och från stan för hämtning och lämning av övriga familjemedlemmar som sker så gott som dagligen.

Något som jag ser mycket fram emot är alla härliga joggingpass vi kommer att ha tillsammans med Milo när han blir lite äldre. Redan nu visar han prov på att kunna springa riktigt fort om han vill. Det är så härligt att se när han viker tillbaka öronen innan han sätter av i full whippetfart, på sätt och vis väldigt likt jaktplanet F-14 Tomcat som har egenskapen att kunna svepa tillbaka sina vingar för att kunna nå de riktigt höga hastigheterna i luften. :-) Nu är det ju så att jag är lite mer av en långdistansare, så vi får väl se vad Milo går för på lite längre sträckor än typ 100 m eller så som oftast brukar klaras av i ett ”hujj”…

Husse tar täten, men på väg att bli omsprungen av såväl Fannys och Milo…

Så det blev lite av varje denna första gång, så tills nästa gång önskar Hanssons alla er en riktigt trevlig helg!

Mathias

Härlig helg över

Oj, vad mycket man kan hinna med på en helg. :-) I lördags tog vi pick och pack, hundar och ungar, och drog till Vetlanda. Viljam skulle spela tennis igen och två matcher stod på schemat. Vi var där i god tid och satt hela familjen och slappade under ett skönt träd. Jag såg plötsligt min pappa komma gående, men trodde ju förstås inte mina ögon! De bor ju i Stockholm och vi var ju i lilla Vetlanda. Sedan såg jag mamma! Wow, de har kört ända från Stockholm till Vetlanda för att överraska oss, titta på Viljam när han spelade tennis och givetvis få träffa Milo. Oj oj, vad glada vi blev!! Vilken underbar överraskning! :-) Vi fick två härliga dagar tillsammans, förstås med mycket tennis, men också mysiga pratstunder, valpmys, restaurangbesök m.m. Tack mamma och pappa för en rolig helg!!

Morfar och Fanny myser

Vattenpaus innan restaurangbesök

SÖTIS!!

Restaurangbesök i Vetlanda

Trött Milo somnade vid bordet

På söndag kväll när vi kom hem möttes vi av svägerskan Madeleine, med sambon Tobbe och sonen Linus och Mille och Timo förstås. De har kommit för att vara med på Växjö BK:s agilitytävling och ärligt talat tror jag Milo lockade lite med. :-) Jag sög åt mig av tips och trix för min valpträning och blir ännu en gång tråkigt påmind om att de bor så långt bort. Tänk så kul vi hade kunnat haft med våra hundar och så mycket jag skulle kunna lära mig av Madeleine. Tur vi ses snart-Midsommar på Bolmsö blir nog en riktig hundhelg och det ser vi fram emot. :-) Agilitytävligen gick för övrigt riktigt bra för Madeleine och Timo. Tyvärr en förarglig rivning på hoppbanan, som kostade dem en pinne och en tredjeplats, men på agilitybanan blev det en pinne och en fjärdeplats! Grattis Madeleine och Timo!!

På brukshundsklubben fick vi dessutom träffa trevligt whippet-folk och vi ser fram emot att komma igång och träffas mer framöver. Milo har ännu inte träffat någon riktigt kul lekkamrat. Vi har mest träffat kompisars äldre hundar och de har inte varit så intresserade av vår glada lilla valp :-) Om en dryg vecka ska Milo få sin andra vaccinering och då ska vi bli mer aktiva och söka upp goa lekkamrater till honom.

Idag/eftermiddag har Milo inte varit så bitig som innan. Vi är optimister och tror att det kanske börjar avta?! Vi köpte goa tuggleksaker på klubben, som fyller sin funktion. Inser att det säkert är samma i morgon igen, men just nu känns det bra ;-) I övrigt är han fortfarande världens goaste hund och vi älskar honom så mycket. Det blev inte så många bilder på honom denna gången, men Madeleine ( och även Mathias) tog fina bilder med Madeleines fina kamera, så om jag är snäll kanske jag kan få tigga några och publicera vid nästa tillfälle...?! :-)

Jag måste ju få berätta hur det gick för Viljam i tennisen med :-) Det blev faktiskt vinst i både P9 och P11 och han fick ta med sig två pokaler hem denna gången. Han var ganska nöjd, om jag säger så... Jag passar också på att länka till Växjö TS ordförande, Åke Magnussons blogg, där Viljam och hans kompis Adam omnämns i fina ordalag. :-)

Fanny var en ängel och sopade mer än gärna banan efter matcherna

Ja, i morgon blir det som sagt jobb för min del igen. Skall dock vara hemma på förmiddagen, och tänkte ta med mig Fanny och Milo till brukshundsklubben och leka. Ser fram emot en mor-dotter-hund-förmiddag och jag tror vi ska äta pannkakor till lunch :-)

Kramar från mig

10 veckor +

I går åkte vi och hälsade på Jenny på Kennel Dixietown och hennes vackra tjejer Bianca och Garbo.

Vi hade en mysig whippetstund och Milo försökte imponera på tjejerna/tanterna :-) Han förstod dock sin plats ganska snabbt, men jag måste säga att jag blev förvånad när han visade sin manlighet mot dessa löpande tjejer... 10 veckor och vet redan hur man ska göra :-) Jenny hjälpte mig att ställa upp honom och se vilken ståtlig bild det blev.

Milo 10 veckor

 Vi fick också gosa lite med Carstens små valpar, som nu är 5 veckor gamla. Så små och söta!! Det skiljer bara 5 veckor på dessa godingar och Milo. Tänk vad mycket som händer dessa fem veckor!

Viljam och Fanny tyckte att vi kunde ta med oss minst en hem, men jag måste ta mig i kragen och inse att vi har ganska fullt upp med den älskade lilla gangster vi redan har. :-)

På vägen hem passade vi på att träffa Nina, Daniel och Wilhelm i deras nya fina stuga med. Där bjöds vi på god frallefika och en mysig pratstund. Milo var helt slut efter sin audiens hos damerna, så han sov nästan hela tiden :-)

Ja, vilket ös det är nu! Igår kväll blev mitt tålamod testat till gränsen. Han är som värst på kvällarna, när vi andra vill koppla av. På dagarna är han oftast ganska lugn och resonabel, men framåt 21-tiden blir han heltokig... Ska ta och bita i allt och alla. Funderar på om vi ska lägga in ett litet mentalt träningspass vid den tiden, så han får ödsla sin energi på något bra... :-)  Ganska snabbt tycker han ändå det är dags att gå och lägga sig i sängen, och på samma sätt som han säger till när han behöver gå ut, säger han också till att vi ska komma och lägga oss. Han gnyr lite och vankar av och an till sovrummet. :-) Underbart är det i alla fall när han somnar i min famn eller lägger sin hals mot min när vi lägger oss i sängen. Då är allt förlåtet!!

Igår fick han förresten prova på att bada för första gången. Ingen favoritsyssla, men det gick ganska bra ändå tycker jag.

Idag har jag jobbat och Mathias har tagit med barn och hund till Vetlanda, där Viljam spelar tennis hela helgen. Bra socialiseringsträning, igen.

De har även varit i hemmaskogen och tränat lite inkallning, en numera daglig sysselsättning. Här kommer en liten film från det äventyret.

Ikväll har vi varit hos trevliga familjen Furuberg och  ätit en mycket god middag och njutit av den underbara sommarkvällen. Fanny ska sova över hos kompisen Thyra i kväll och tjatade på oss att gå hem, så hon fick vara själv kvar. Min älskade stora tjej :-)  Milo skötte sig som vanligt exemplariskt och ännu en gång slogs jag av hur fantastiskt lätt han smälter in och hur naturligt det känns att han är en del av familjen Hansson. :-)

Nu har vi några lugna dagar tillsammans, innan jag börjar jobba igen och Mathias får vara hemma själv med Milo. Jag unnar dem verkligen den veckan, för det har varit underbart att vara tillsammans med Milo på dagarna. Men jag kommer sakna honom massor och längtar redan till det är min tur igen!! Kanske dags för Mathias att ta över bloggandet då?! Tror flera av er är lite intresserade av att veta hur han ser på vårt nya liv som hundägare :-)

Natti natti