Hemma igen

Äntligen är det min tur igen att vara hemma. Det skulle vara lyxigt att ha det så jämt, jobba en vecka, ledig en vecka :-)

De senaste dagarna har vi haft lugna hemmadagar och det känns skönt och behövligt. Vi har strollat gräsmattan, plockat ogräs, fixat med nya hyllor i tvättstugan och faktiskt bara "varit" några timmar med :-) Fanny och jag var en tur på hundklubben i lördags och busade med Milo. Han älskar att vara där och springa och leka vid agilityhindren. Hade inte tänkt att det var något för oss, men vi får kanske tänka om :-) Har ju världens bästa sys som typ är världsmästare på det (i mina ögon i alla fall :-)), så jag skulle ha en bra lärare. Vi får se vad det blir.

Efter ett litet missförstånd mellan mig och min älskade man, visade det sig att vi båda två hade lovat bort oss på jobbet igår... Hm, inte bra. Tur man har världens bästa hund då! Han fick följa med mig. Vi körde 05.30 hemifrån (Milo sov...) Jag hann jobba till 09.30, innan han vaknade. Hade parkerat bilen precis utanför mitt fönster i skön svalkande skugga :-) Då gick vi en kort busprommis, Milo fick hälsa på mina jobbarkompisar och sedan äta och dricka förstås. Sedan in i bilen igen och sov ytterligare två timmar, till det var dags för lunch och en lite längre busstund. Vid 13 somnade han i bilen igen och sov till 15, då vi åkte hem. Jag är så imponerad över honom och hur anpassbar han är!! Världens bästa Milo!!

Eftermiddagen igår bjöd på desto mer aktiviteter. Vi åkte nämligen till Fannys förskola, där vi hade avslutningsfest. Fattar ni att vår lilla tjej ska börja skolan!!?! Vi hade en mysig kväll, med grillning, tipsrunda, sång och lek. Det var sannerligen en utmaning för Milo med, för det var många barn och vuxna som var intresserade av honom. Med tanke på hans bitande hade jag största respekt inför alla barnhänder, men det gick bra :-) Dessutom lockades han av grillade hamburgare och korv... Snacka om social träning!! Han höll ut en dryg timme, sedan somnade han gott på filten :-) Bara det, bland alla springande och lekande barn! :-) Är så ledsen att jag glömde kameran, men jag hoppas jag kan få ta del av alla de kort som alla andra tog...

Bjuder i stället på ett par andra kort från ett av många möten mellan våra älskade marsvin, Maja och Teddie, och Milo. :-) Milo har fortfarande inte riktigt kommit underfund med de små. Han är nyfiken, men samtidigt avvaktande. Marsvinen däremot, och framför allt Teddie, är hur kaxiga som helst. Vet inte om de känner att de sitter i tryggt förvar, annars hade de nog inte varit så tuffa. :-)

Ska försöka vara duktig och ta med kameran på denna veckans alla upptåg, med klassfest, skolavslutning m.m. :-)

Kram från mig