We are back!!

Hihi, ja, jag ska inte lova för mycket, med tanke på min långa bortavaro, men här kommer ett nytt inlägg i alla fall.

Idag har Milo och jag haft en härlig lek- och träningsstund vid brukshundsklubben. Här kommer lite bilder från vår dag:

Stackars Milo. Hans täcke är alldeles slitet! Nytt är beställt från Gotland :-)

Vi testade även även på lite agility:

 Hihi, han var så duktig och hoppade igenom ringen flera gånger, men när jag äntligen fick fram kameran i tid tog han en annan väg... :-)

Vi började eftermiddagen med en promenad till mammas och pappas nya hus. Nu börjar det hända grejer:

Inflytt i oktober är det tänkt och vi längtar!!



Sedan gick vi vidare till skolan och mötte Viljam och hans kompisar, ett av mina favoritögonblick som mamma, och säkert håller Milo med mig :-)

I övrigt kan jag berätta att vi har mycket kul att se fram emot. I mitten av februari ska vi till en nyvunnen whippetvän utanför Vetlanda och få en liten guidning i viltspår. Vi har nämligen fått en möjlighet att testa på att gå ett anlagsspår vid vår nästa valpträff, som också är en dag jag och vi ser fram mycket mot. Då måste man ju träna :-) Dessutom jobbar vår fantastiska uppfödare med möjligheten att få oss att prova på rundbana  den 1 maj, och det är ju också superhäftigt!

Vi hörs snart igen!

/Ann-Eva

Härlig höst

Tror aldrig riktigt jag har upplevt hösten så intensivt som i år. Tycker det är fantastiskt med alla vackra färger och att se hur landskapet ändrar form och utseende i takt med att löven trillar av. Återigen väcks en längtan efter en riktigt bra kamera, som kan återge dessa upplevelser på allra bästa sätt. Att dessutom kunna fånga världens vackraste (och snabbaste) whippet i denna miljö hade förstås varit pricken över i:et :-)

Milo har hunnit bli sju månader. Under de senaste veckorna har han lugnat ner sig betydligt! Jag har ju aldrig haft något att jämföra med, har haft svårt att avgöra om han är livligare eller busigare än någon annan. Har dock upplevt honom, vad ska jag säga, EXTREMT levnadsglad :-), och denna livsglädje har han absolut kvar, men med ett något större lugn, skulle jag nog vilja påstå. Han gillar att vara i centrum och har lite svårt för om vi får gäster eller om jag pratar i telefon. Då gör han sig gärna påmind... Har laddat skafferiet med massa gotte, grisöron, vom, tuggben osv, för jag har märkt att han lugnar ner sig betydligt om han har något gott att äta på... :-)  Han är extremt matglad! Har ännu inte hittat honom PÅ matbordet, men det är nog bara en tidsfråga...

Mathias och jag har också kommit underfund med att vi tycker det är helt ok om Milo är med här och var. Hade t.ex. en period i samband med valpkursen en fast övertygelse att han absolut inte ska få vara med vid diskbänken eller knappt ens vara i köket när vi äter. För det ska ju en lydig hund inte vara... Men så har vi pratat om detta och ingen av oss känner att vi stör oss på det. Han ska givetvis inte slicka på tallrikarna eller i grytorna, det är ju en självklarhet, men det känns ändå helt ok att han är närvarande och vi har ju faktiskt rätt att bestämma vad som är ok hos oss. Kanske ingen big deal, men det känns bara bra att få göra som vi känner :-)

Nu laddar vi inför en härlig whippethelg. På lördag kommer Mia med Milos pappa Kevin och brorsan Elias. Kanske kommer Milos farfar Seneca med? Mia har nämligen tre generationer whippets hos sig, bl.a.  :-)  Ska bli underbart att få umgås med dem hela helgen och jag laddar med frågor och funderingar! På söndag är det nämligen dags för utställning igen, Växjös internationella hundutställning i Tipshallen. Ska bli så spännande att se om vi kan upprepa förra gångens succé :-)

På återhörande!

//Ann-Eva

Utställningsdebut i Vingåker

Ja, nu är debuten avklarad och Milo skötte sig förstås galant på whippetklubbens utställning i Vingåker.  Jag var mest nevös innan vi kom till hallen, men när vi kom in och fick träffa Mia, Lena, Helena och Veronica och jag märkte att Milo inte alls blev överstressad av miljön kunde jag koppla av och försökte att bara njuta av att vara där. Dagen till ära hade mamma och pappa kommit från Stockholm för att vara med, så det kändes förstås extra kul!

Fanny träffade ett par medföljande Borzoier som hon pratade med en stund. Fantastiska hundar!

Vi visar Lena när vi tränar på att ställa Milo

Vi gick som nummer ett i vår klass, tillsammans med fem andra hanar i åldern 6-9 månader. Vi började med att ställa upp, sedan springa två varv i ringen, sedan exteriör bedömning på bordet, där domaren fick känna och klämma på Milo och sedan fick jag ställa honom på golvet framför domarna för ännu en besiktning på lite håll. När alla gått igenom detta förfarande samlades alla igen på led och domarna gjorde en första gallring. Vi lyckades hålla oss kvar och till slut var vi bara två stycken kvar. Vi två fick springa ett varv till och sedan pekade domaren på oss och säger Nr 1!!! Trodde inte det var sant och jag höll på att spricka av stolthet. Bästa hane med hederspris, det ni! :-)

Milo på bordet med domaren

Vi ställer upp framför domaren

Ja, jag får ju vara generös och bjuda på en liten filmsnutt från sista varven och slutligen själva utnämnandet :-) Ser när jag tittar på det att jag definitivt har en del att lära, så nu ska jag fortsätta träna!!

Vi fick nu en stund paus medan tikarna gick igenom samma sak, innan det var dags för bästa hane och bästa tik att mötas i ringen. Vi ställdes mot en fantastiskt fin tik (som jag får skylla på min oerfarenhet tyvärr helt glömt namnet på, och dessutom glömde vi nog programmet i Vingåker med...), och jag upplevde att Milo hade börjat tröttna lite och var lite mer ofokuserad i ringen. Det var svårare för mig att visa upp honom på bästa sätt och när domaren kom med sitt slutliga beslut blev tiken BIS (Best In Show) och Milo blev BIM (Bäst i Motsatt kön).  Domarens ord både värmde och kändes lite hårda, när hon sa att ”det blir så här nu, men rätt visad vinner han mot vem som helst”. Känner mig givetvis så stolt över vår fantastiska Milo, men känner mig samtidigt lite ledsen för att jag inte kunde göra honom rättvisa. Försöker dock inte ta det så hårt, utan ser i stället fram emot att träna mer utställningsträning med honom, så att han får chans att visa hur fin han verkligen är! Det var ju trots allt debut även för mig ;-)

Här kommer kritiken:

6 mån ganska stor flott hane, byggd på långa linjer. Vackert huvud och uttryck. Bra bett och öron. Bra hals. Tillr vinklad fram. Lång bröstkorg. Utm ö-linje. Långt välvinklat bakställ. Rör sig med härlig drive fr sidan. Utm temp. Resultat: BIM-Valp 6-9.

En sista bild när allt var klart. 

Vi är alla supernöjda med dagen som avslutades här hemma med en härlig kvällspromenad i vårt paradis Dragsåsen, där Milo fick sträcka ut och vi fick avnjuta en fantastisk solnedgång. Tror faktiskt att Milo trivs allra bäst här…

Vi ses väl på Växjös internationella hundutställning i början av november?! Tills dess ska jag ha lärt mig att springa snabbt och med stora svävande steg :-)

Kramar från oss och ha en fortsatt skön helg!

//the Hanssons

Dragsåsen och bus

Bortsett från dagens alla måsten, dvs höststädning och vinterförberedelse av trädgården, har Fanny, jag och Milo hunnit med en mysig utflykt till Dragsåsen, vårt absoluta favoritställe just nu.

Dags för saft

En snygging spanar

Puss syrran

Omelett :-)

Han har terrier i sig!

Vackra Dragsåsen

Gott med mammas bullar

Letar efter godis i trädet

Så vacker!!

Måste ju berätta om dagens bus med-Milo smet ut på gatan då dörren glömts på glänt... Jag var uppe och hörde bara Fanny ropa på Milo, men förstod ju ganska snabbt vad som hänt. Fanny var hos grannen och hoppade hopprep och Milo hade sprungit dit... Vår granne var snabb att plocka upp honom, men jag såg chansen (kanske inte så smart i efterhand, jag vet!) att "utmana" Milo och se om han kom till mig i ett stressat läge. I skogen när det bara är han och jag kommer han ju alltid (ännu så länge), men jag inser väl att det bara är en tidsfråga till han ser något som är betydligt mer intressant...  Hur som helst bad jag grannen att sätta ner Milo och kallade samtidigt på honom, och han kom ju direkt, men stack direkt igen! Tillbaka till grannen, som som tur är är både en lugn och hundvan familj, men visst blev det lite oroligt på gatan. Han är ju snabb!! Han for ett par gånger mellan oss (i bästa whippetstil), men när jag gick in och hämtade godis och kallade på honom inifrån kom han direkt... Han såg rätt nöjd ut faktiskt, precis som han fått dagens pirr i magen och kunde koppla av därefter :-) Skönt att det gick bra och att jag har fått ännu en erfarenhet.

Ha en bra vecka!

Kramar från Ann-Eva

Utställningsträning

På förekommen anledning vill jag ta tillfället i akt och berätta om våra förberedelser inför kommande utställningspremiär i Vingåker. Jag är så förväntansfull! Det ska bli så kul att komma dit, att träffa alla goa whippetmänniskor och alla hundar förstås. Det ska också bli så spännande att se hur vår lilla Milo klarar uppståndelsen... Jag har förstått att han har en tendens att stressa upp sig när det är andra hundar i närheten och det är också det som är den stora utmaningen för oss på valpkursen. (Återkommer i ett inlägg senare om hur det går för oss där... :-)) Någon sa dock till mig att hundarna brukar stänga av när det blir så mycket, så jag får väl hoppas på det?! Eller så får jag väl skylla på att han är valp och håller på att lära sig?! :-) Hur som helst så kommer det nog lösa sig.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av utställning, förutom att jag har varit och tittat någon gång. Det är dock länge sedan nu och jag var nog ärligt talat inte så uppmärksam... Bara en sådan sak som nummerlappen. Var ska jag sätta den och hur fäster man den?! Han har nummer 7 i alla fall, så det får väl bli mitt lyckotal från och med nu :-)

Hur som helst tränar vi mycket på relationen och kontakten. Vill att han ska ha fokus på mig när vi är i ringen.. Vi har också köpt ett utställningskoppel, som jag tränar honom med. Vi har tränat mest hemma och inne, men idag var vi nere på hundklubben. Vi tränade på att springa runt i ringen och på att stå. Fanny var också med och vi hjälptes åt med fotograferandet. Se vilka fina bilder vi har tagit:

Bästa kompisar

Hoppsan!

Vacker!!!

Lite bus med grisen när vi pausar

Det är bara att erkänna att jag är fullkomlig nybörjare på detta, men det är kul och övning ger färdighet. Michaela, du kan räkna med ett samtal i veckan som kommer, så jag kan få en grundlig genomgång av rutinerna kring och på utställningen... :-)

Nu är det fredagsmys som gäller. Milo smaskar på ett gott ben och vi andra hugger in i popcorn- och chipsskålen. Skulle visst bli lite familjespel i kväll, men barnen har fastnat vid Pirates of the Caribbean, så vi får väl se om vi kan slita dem från filmen...

Trevlig helg!

//Ann-Eva